Direktlänk till inlägg 1 november 2011
Vad handlar livet om?
Varför finns jag?
Vad är meningen?
De är frågor som alla ställer sig själv någon gång. Man blir född, man dör. Är det allt? Nej, såklart det inte är allt. Under hela livet gråter du, är ledsen, är sur, är arg, är glad och är lycklig/olycklig..
Jag mår dåligt just nu, pga att en i min släkt är på sjukhus, igen. Jag tänkte bara berätta hur det blev för en kompis för mig, hon har godkänt att jag får säga det här. Okej, det är inte min kompis, det är min halvkusin, som jag står jättenära. Såhär blev det för henne iallafall;
-Hennes farbror var den som höll ihop hela hennes släkt. Han fixade grillfester, släktträffar och alla hade alltid kul. Men en dag, så blev han sjuk, riktigt sjuk. Och han vägrade åka till sjukhuset. Han sa " Äsch, jag är bättre imorgon." Morgonen därpå kom ambulansen dit och förde honom till sjukhuset med blåljus. Min halvkusin och resten av hennes släkt visste inte om det. Bara hennes farbrors fru visste. Och hon var med på sjukhuset. Lite senare på dagen visste alla, eftersom farbrorns fru ringde runt och sa det. Hela släkten samlades för att umgås, det gick inge vidare utan honom. De spelade lite kort och åt mat under tystnad.
-En vecka gick, snart två veckor. Och farbrorns fru bara satt bredvid sjukhus sängen, resten av de vuxna, alltså min halvkusins pappa, och resten av alla farbrorns syskon turades om att åka dit, och ge frun mat, och se till att hon sov, och hålla henne sällskap.
-Tre veckor senare, ringde telefonen hemma hos min halvkusin. De dåliga nyheterna de visste skulle komma, kom nu. "Han är död." Fick min halvkusin och hennes bror höra. Släkten samlades hemma hos farbrorn och frun. Alla kill-syskon till farbrorn åkte för att hämta hem frun, och för att ta farväl. Farbrorns systrar stannade med resten av släkten, och alla satt bara där , tysta i soffan. Ingen sa något. Allt var tyst..
-Alla grät. Alla utom min halvkusin. Snart dök de sista kusinerna till henne upp, och hennes lillebror gick rakt fram till kusinen och sa "Vet du? ... Farbror är död.." Sen började han grina och kastade sig i famnen på sin kusin. När de andra kom hem från sjukhuset umgicks de, ett tag. Men inge vidare prat var det. Jo, lite föresten, de handlande om gamla minnen, och hur det var förr.
-Nu, 5 år senare, umgås inte deras släkt mer. Folk har blivit sådana som dricker hela tiden, alkoholister. Min halvkusins kusiner, pratar inte med varandra, och hennes bästa kusin, ber henne dra åt helvete.
Min halvkusins liv tog en sväng om på 3 veckor, vissa saker går betydligt snabbare...
Ta vara på vad ni har. Det kan försvinna på en sekund....
/Anonym
http://www.thebiigsecret.blogspot.se Detta är den nya adressen, missa inte mitt nya inlägg, kommentera följ och sprid bloggen, tack!Kolla nu in det inlägget!/Anonym ...
Ursäkta min otroligt dåliga uppdatering. Men nu är det så här att jag bestämt mig för att byta domän. troligen till blogger. Och jag meddelar det så snabbt som möjligt. Tack, för att ni läser. Tack, för att ni tror på mig. ...
Kommentar till Alkohol är en av mina värsta fiender. Anonym Hej. Jag vet inte varför jag är anonym. Kanske för att jag inte riktigt vågar stå för att jag är jag och för att jag känner som jag känner. Kanske för att jag inte är säker på hur j...
Ja, ni vet ju alla vad jag tycker om alkohol. Jag hatar det. Vet ni vad jag möttes av när jag klev innanför dörren för ungefär en timme sedan? Jo, en full person sovandes i soffan. Jag kände knuten i magen redan då, och den sitter fortfarande d...